lørdag, oktober 20, 2007

Kjærleik

vakrast var du
i måneskin
den natta vi drog gardinene frå
låg og kviskra
saman i pustande blått
rom
**
vakrast var du
din svarte profil
har senka seg djupt
inn i meg no, inn mellom ribbebeina
inn i brystet
med måneskin
**
vakrast, vakrast
er du alltid
i meg
Marit Kaldhol

4 kommentarer:

Anne sa...

Så flott dikt! Skal gi det til en jeg kjenner som jeg vet vil synes det er fint : ) God søndag!

Anne sa...

Bare.... vakkert.

åsemor sa...

Stemningsfullt dikt, takk for at du deler de med oss.

Marie sa...

VAKKERT!